fredag 9 oktober 2009

stupid fuck

Jag förstår inte det här med... egoism. Fan ta egoism. Fuck it.

Jag förstår inte tillfredsställelsen med att skriva menande och pikande ord, så att man själv ska förstå att man är worthless. Att man är en nolla.

Jag blir faktiskt rätt arg. Jag blir arg att människor som borde veta att man själv redan vet att man är en nolla, skriker det rätt i örat på en. Att man är det, just det, en ingenting. Skriker i örat. Spottar i ansiktet. Sparkar på blåmärket. Jag blir så jävla ledsen att folk verkligen inte tänker längre än utanför deras egna boxar och igorerar hur tankar kring andras kan fungera.

Hur kan man som mänsklig varelse, vara så oberoende av känslor? Så innesluten och kall. Hur kan man leva med en sådan? Hur kan jag vilja förlåta en människa som det?

Och säg inte att det är jag som ska behöva hjälpa till, för jag har försökt. Jag har försökt, men vet ni? Människor uppskattar inte det längre. De uppskattar inte mig för att jag är en nolla. WORTHLESS.

Fan ta er. Så känner jag. Jag orkar inte hata er längre. Er ni som inte bryr er. Annat om er själva. Det är så jävla typiskt. FAN.TA.ER.